Årskontroll vid diabetes typ 2 – prover, undersökningar och din plan

En bra uppföljning ska ge dig en begriplig plan. Vilka mål gäller, vem kontaktar du om något ändras och när ska ni höras igen? Alla kontroller behöver inte ske vid samma besök.

Vilka prover brukar vara aktuella?

• HbA1c: används för att följa blodsockret över tid och bedöma behandlingen.
• Blodfetter: hjälper vården att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom och följa eventuell behandling.
• Kreatinin och beräknat eGFR: används för att bedöma njurfunktionen.
• Urinprov för albumin, ofta albumin/kreatinin-kvot: kan visa läckage av ett protein till urinen.

Detta är exempel på vanliga delar i uppföljningen, inte ett provpaket som alla ska beställa. Tidigare resultat, symtom och läkemedel påverkar vilka prover du behöver och hur ofta.

Vad kontrolleras utöver blodproverna?

Blodtryck och fötter följs regelbundet. Vården går också igenom hur du mår, hur läkemedlen fungerar och frågor om exempelvis mat, fysisk aktivitet och rökning. Ögonbottenundersökningar planeras separat med intervall som beror på din situation och tidigare fynd.

Berätta om sådant som blivit svårt i vardagen. Det kan vara att komma ihåg medicinen, att känna igen lågt blodsocker eller att kunna ta sig till provtagningen. Sådana frågor hör hemma i uppföljningen.

Ska jag fasta före årsproverna?

HbA1c kräver i sig inte fasta. Andra prover som tas samtidigt kan ha egna förberedelser. Be därför mottagningen tala om vad som gäller för just din beställning och hur du ska göra med läkemedlen. Utgå inte från en tidigare provtagning om instruktionerna är oklara.

Vad ska jag ta med?

En aktuell läkemedelslista och dina frågor är en bra början. Om du har fått instruktioner att mäta blodsocker hemma kan du ta med resultaten på det sätt ni har kommit överens om. Anteckna också eventuella episoder med lågt blodsocker, biverkningar eller andra besvär.

Du behöver inte kunna alla provnamn. Det räcker att till exempel säga: ”Jag vill förstå hur mitt socker har förändrats och vad nästa steg är.”

Vad bör vara tydligt efter uppföljningen?

• Vad resultaten betyder för dig och vad som har förändrats.
• Vilket mål ni arbetar mot och varför det passar din situation.
• Vilka läkemedel du ska ta enligt ordinationen.
• När nästa kontakt ska ske och vem du kan vända dig till innan dess.

Be att få planen sammanfattad om något känns oklart. Uppföljningen kan fördelas mellan läkare och diabetessjuksköterska, men du behöver veta hur kontakterna hänger ihop.

Behöver jag vänta till nästa årskontroll?

Nej. Kontakta din vårdcentral tidigare om du får nya besvär eller om behandlingen inte fungerar som planerat. Ordet årskontroll beskriver en del av uppföljningen, inte en regel om att du bara får söka hjälp en gång om året.

Läs också hur HbA1c och ditt personliga behandlingsmål hänger ihop.

Till översikten över provsvar